Perdido Jazz & Blues Club
SINCE 1964
PROGRAM
2022
VÅREN 2022
Insläpp: 19.00
Konsertstart: 20.00
Vi inleder säsongen med ett kärt återseende av en av våra mest älskade jazzsångerskor – Viktoria Tolstoy, som kommer med ett eminent band. Det blir en konsertkväll som tar avstamp i Viktoria Tolstoy senaste CD Stations – en platta som handlar om att resa, både i sinnet och fysiskt. Förutom Viktoria hör vi Joel Lyssarides, piano, Krister Jonsson, gitarr, Mattias Svensson, bas, och Rasmus Kihlberg, trummor. Välkomna att följa med Viktoria Tolstoy Band på temat ”on the road”, i ett samarbete med Musik Västernorrland.
18 FEBRUARI
Fredrik Lindborg – A Swedish Portrait
Barytonsaxofonisten Lars Gullin och basisten Georg Riedel är två av Sveriges mest inflytelserika jazzmusiker och egensinniga kompositörer. Med det internationellt hyllade albumet ”A Swedish Portrait” tolkar en av den svenska jazzscenens främsta saxofonister – Fredrik Lindborg – deras musikaliska värld genom sitt personliga, mångfacetterade uttryck. Med sig har han Martin Sjöstedt, bas, Daniel Fredriksson, trummor, och en stråkkvartett. En kväll i samarbete med Musik Västernorrland, med mästerliga tonsättare och mångbegåvade musiker.
4 MARS
High Coast Jazz Orchestra & Mathias Heise
Danske Mathias Heise, född 1993, har trots sin ungdom redan gjort sig ett namn som en av vår tids ledande munspelare. Med sina modiga och kompromisslösa kompositioner bjuder Heise in lyssnaren till ett musikaliskt kosmos i gränslandet mellan jazz och fusion. I ett arrangemang av Musik Västernorrland kommer Mathias Heise tillsammans med High Coast Jazz Orchestra, under ledning av Fredrik Norén, för att hylla en av musikhistoriens största munspelare – Toots Thielemans, som skulle ha fyllt 100 år 29 april.
18 MARS
Vivian Buczek Group & Seamus Blake
Vivian Buczek är tillbaka hos oss med eget band bestående av Martin Sjöstedt, piano, Jesper Bodilsen, bas, och Adam Ross, trummor. Dessutom får vi höra en tenorsaxofonist i yppersta världsklass. Britten Seamus Blake, med New York som bas, vann 2002 Thelonious Monk Saxophone Competition och spelar regelbundet med The Mingus Big Band. Med kritikerrosade albumet ”A Woman’s Voice” och helt nya "Roots" i bagaget bjuder Vivian på musik ur ett kvinnligt perspektiv där hon hyllar några av sina främsta inspirationskällor.
20 MARS
Rafflande kontraster (OBS! Pingstkyrkan 18.00)
Sopran Terese Antonsson och pianist Rune Andersen framför romanser av Schuman och Schubert. För jazzmusiken står Jonas Öberg Trio med sångerskan Jennie Lindh (bilden) och som vanligt har pianisten Jonas Öberg med sig Tobias Helén på kontrabas och Martin Eklöf på trummor. Klassisk musik möter jazz i vårt traditionsenliga samarbete med Örnsköldsviks Musiksällskap.
1 APRIL
Arnesen Bluesband & Claes Janson
Vi hälsar Thomas Arnesen och hans bluesband välkommen tillbaka till Blueskällarn. Och precis som senast har de med sig Claes Janson. Den rutinerade jazz-, vis- och bluessångaren har varit flitig att besöka Örnsköldsvik de senaste åren, bland annat tillsammans med Good Morning Blues och med ett par hyllningar till Totta Näslund. Claes backas upp av ett eminent bluesband som förutom gitarristen Thomas Arnesen består av Andreas Hellkvist, orgel, Björn Lundquist, bas, och Ola Ragnar, trummor. Kanske bjuds vi på någon Totta, 1 april är ju hans födelsedag.
29 APRIL
Hannah Svensson Group
Hannah Svensson med eget, mycket rutinerat, band som består av pianisten Jan Lundgren, trummisen Jojo Djeridi, basisten Matz Nilsson från legendariska fusiongruppen Hawk on Flight samt Hannahs egen pappa Ewan Svensson på gitarr. Hanna berättar att vi kommer att bjudas på mestadels egenskrivet material, blandat med en och annan pärla ur den amerikanska låtskatten, i lite nya förklädnader. Det blir allt från Hannah Svensson till Joni Mitchell och ”Come Rain or Come Shine”.
13 JULI 18.00
Sommarjazzen på Dekarsögården.
Sommarjazzen - vårt traditionella och omåttligt populära sommarjazz-arrangemang på Dekarsögården blir i år som vanligt en riktig höjdare. I den vackra logkyrkan får vi höra suveräne gitarristen Erik Söderlind som 2010 erhöll Alice Babs Jazzstipendium och 2015 vann Guitar People's Prize. Erik kompas av Martin Eklöf Trio, med Martin vid trummorna, Tobias Helén på bas och pianisten Henning Ullén - som har kopplingar till Örnsköldsvik. Henning nominerades både 2017 och 2018 till Sveriges Radio P2:s pris som årets nykomling, på trumpet. På grund av hälsoskäl tvingades han sluta spela trumpet och sadlade om till piano, samma instrument som mamma Lisa Ullén, ursprungligen från Örnsköldsvik. Under konserten delar vi också ut årets Perdido-stipendium.
28 augusti kl. 18.00
Sensommarjazzen på Dekarsögården
Sensommarjazzen blir i år en hyllning till tenorsaxofonisten Erik Norström (1935-2019). Erik föddes i Örnsköldsvik och flyttade 1956 till Götborg där han ingick i Gunnar Johnsons kvintett och fick spela med många av jazzens allra största namn, exempelvis Lars Gullin, Jan Johansson, Dizzy Gillespie, Oscar Pettiford, Stan Gets och Dexter Gordon.
Tio somrar i rad spelade Erik Norström hos oss på Sensommarjazzen och i år får vi höra en hyllning till honom då länets eminenta storband High Coast Jazz Orchestra, under ledning av Fredrik Norén, kommer till Logkyrkan på Dekarsön för att framföra musik som
Erik Norström arrangerat. Garanterat en fantastisk avslutning på sommaren!
PRISER
MEDLEMS- & ENTRÉAVGIFTER VÅREN 2022
Medlemsavgift 200:-/år
Entréavgift 230:-/konsert
Entréavgift medlem 180:-/konsert
Studerande 50:-/konsert
Musik-/Estetstuderande Gratis entré (visa leg)
OBS! Vid vissa konserter kan entréavgiften ändras, både högre och lägre avgift.
Medlemskort kan köpas på våra konserter. Det går även bra att betala via vårt Bankgiro nr 5158-5255 - tänk på att ange vem som betalat!
OBS! Medlemskort berättigar inte till inträde om lokalen är fullsatt. Kom i tid!
Förköp till Perdido Jazz & Blues arrangemang
kan göras på BRUKSGÅRDEN.
070-207 48 88 eller asa@bruksgarden.net
BILDER
NISSES SKIVTIPS
Franska sångerskan Camille Bertault och österrikiske pianisten David Helbock är två magiskt skickliga artister. Helbock är full av lek-fullhet i sitt pianospel och på den här plattan använder han sig också av live-looping. Bertault är en sångerska som kan göra nästan vad som helst med sin röst och hon beskrivs ofta som en vokalistisk akrobat. Stundtals viskar hon fram orden, ibland är hon mycket kraftfull. Hennes röst är mer än bara sång, den är ett mångsidigt instrument som hon hanterar med perfektionism. Hon har tidigare gett ut tre egna album, upptäck gärna ”Le Tigre” från 2020.
Här inleder duon med brasilianaren Egberto Gismontis ”Frevo”, nästan med samma intensitet som Ulf Wakenius och sydkoreanskan You Sun Nah åstadkom på albumet ”Voyage” 2009. Därefter lugnar de ned sig på klassikern ”Good Morning Heartache” som Billie Holiday sjöng in 1946 – här på franska. Det blir oerhört melankoliskt vackert på ryske kompositören Alexander Scriabins ”Étude in C-sharp minor”, där Helbock dämpat strängarna på pianot på ett effektfullt sätt. Duon bjuder också på Thelonious Monks ”Ask Me Now” från 1951 och en mycket fin version av Björks ”New World” från Lars von Triers film ”Dancer in the Dark” från 2000. Sju egna kompositioner som håller mycket hög klass finns också på plattan och som titeln antyder har de två haft riktigt roligt när de spelat in. Lyssna bara på Bertaults ”Dans ma boîte”.
Iiro Rantala
Potsdam (ACT)
Iiro Rantala, den fenomenale finske pianisten som på en och samma gång är virtuos och humorist. Han har ofta visat att han är en soloartist av yppersta kvalitet, och säger själv att han gillar solouppträdandena – när han är ensam på scen vid flygeln ansvarar han för allt, samtidigt som han inte behöver lita på någon annat än sig själv. Nu har han för första gången släppt en livekonsert på skiva, och den är som väntat briljant.
Han välkomnar publiken i Nikolaisaal i Potsdam med vackra och glädjefyllda ”Twentytwentyone” och följer upp med intensiva ”Time for Rag” som skulle kunna vara hämnad från någon gammal komisk stumfilm. Sedan lugnar han ned sig rejält i stillsamma ”Peace” innan det tar fart igen i ”Can you be Bob?”, Iiros humoristiska rubrik på en låt som ska föra tankarna till bebop. ”Freedom” är en av konsertens absoluta höjdpunkter där Rantala lagt en handduk över strängarna för att få fram ett närmast cembalo-likt sound. Man kan också höra när han lägger in papper mellan strängarna och dämparna för att få ett helt nytt sound. John Lennons ”Woman” gör han också oerhört vackert och på slutet skapar han en närmast obehaglig känsla genom att med fing-rarna knäppa på en av flygelns bas-strängar. Han avslutar med Leonard Bernsteins ”Somwhere” från West Side Story, som en hyllning till textförfattaren Stephen Sondheim som gick bort dagen innan Iiro Rantalas konsert, 26 november 2021.
Magnus Lindgren/Georg Breinschmid
Celebrating Mingus 100
(ACT )
Jazz at Berlin Philharmonic är en serie liveinspelningar som tyske skivbolags-direktören Siggi Loch ligger bakom, och del XIII hyllar Charles Mingus som skulle ha blivit 100 år 22 april. Hundraårs-minnet av hans födelse har uppmärksam-mats på många sätt och det här nio-mannabandet, speciellt sammansatt för jubileumskonserten 13 april i Berlin. Bandet bjuder på sex av Charles Mingus kompositioner och för fyra av arrange-mangen står svenske multimusikern Magnus Lindgren, som här spelar barytonsaxofon och basklarinett. De två övriga arrangemangen har österrikiske kontrabasisten Georg Breinschmid skrivit. De två hade inte arbetat till-sammans tidigare men här förvaltar de Charles Mingus på ett strålande sätt.
Amerikanske pianisten Danny Grissett har varit medlem i Mingus Big Band och hans landsman, trummisen Gregory Hutchinson har bland annat spelat i Joshua Redman Quartet. Tenorsaxofon-isten Tony Lakatos är från Ungern och trombonisten Shannon Barnett från Australien, men båda bor numera i Tyskland. Och konsertens riktiga hemmaspelare är trumpetaren Matthias Schriefl och den unge stjärnsaxofonisten Jakob Manz. Dessutom hör vi franska sångstjärnan Camille Bertault som skrivit franska texter till två av låtarna. Lyssna hur hon håller ut sista tonen i ”Goodbye Pork Pie Hat” i en evighet. En magiskt bra konsert som på ett fantastiskt sätt hyllar Charles Mingus och hans musik.
Joey Alexander föddes på Bali och den här unga pianisten har just fyllt 19 år, och albumet som nu är ute spelades in dagarna innan hans 18-årsdag. Då kan man tänka sig att det är hans debutalbum, men faktum är att ”Origin” är hans sjätte platta. Joey debuterade som 11-åring med ”My Favourite Things” som nominerades till en Grammy för bästa instrumentala jazzalbum. Han blev också den första indonesiska musikern att hamna på Billboard 200 då albumet nådde 59:e plats på listan. Joey började redan som sexåring intressera sig för pappans jazzplattor och 2013, nio år gammal, vann han Grand Prix Master Jam i Odessa, Ukraina.
Han har själv berättat att när han fick spela för Herbie Hancock som 8-åring, och legenden Hancock uttryckte att han trodde på Joey Alexander, så bestämde han sig för att ägna sig helt åt jazzen. Vid 11 års ålder valde hans familj att flytta till New York för att främja Joeys musikaliska karriär och nu har han släppt sitt första album där alla kompositioner är hans egna. Hans medmusiker är betydligt äldre, från 39-årige isra-elen Gilad Hekselman på gitarr till 56-årige kontrabasisten Larry Grenadier. Saxofonisten Chris Potter, 51, och trummisen Kendrick Scott, 41, är de övriga. Alla imponerar, men den stora frågan man ställer sig är – vad ska det bli av Joey Alexander? Han är redan briljant, och var alltså inte ens 18 år fyllda då ”Origin” spelades in. Han är ett fenomen.
Vincent Peirani
Jokers (ACT)
I höstas hade jag förmånen att lyssna till den franske dragspelaren Vincent Peirani på Fashing i Stockholm, i duo tillsammans med sopransaxofonisten Emilie Parisien – och de bjöd på en magisk afton. Nu har Peirani släppt sitt första album med egen trio, och som den nyfikne och entusiastiske utforskaren han är så har han på ”Jokers” plockat med musikaliska kort som man knappast hade räknat med. Här finns brittiska Bishop Briggs dunderhit ”River” från 2016, med Federico Casagrande på ylande elgitarr och samma tunga kör som på originalet. Han tar sig också an det amerikanska rockbandet Nine Inch Nails ”Copy of A” där han fått fram ett galet sound genom att elektrifiera dragspelet, samtidigt som trummisen Ziv Ravitz bjuder på ett stenhårt driv. Hur tungt som helst.
Här finns också lugnare stycken som Peirani skrivit själv. ”Les Larmes de Syr” är sagolikt vackert melankolisk och på ”Circus of Light” skapar han någon sorts skev och illavars-lande tivolistämning. Avslutande ”Ninna Nanna” är återigen en långsam och melan-kolisk komposition som för tankarna till Nino Rotas fantastiska filmmusik till Gudfadern. Så till öppningsspåret ”This is the new shit” – det här är låten man ska spela för inbitna hårdrocksfantaster så att de börjar älska jazz. Peirani öppnar Marilyn Mansons låt från 2003 med olycksbådande speldosa innan hårdrocksjazzen brakar loss.
Jokers är det bästa jag hört det här året.
Joel Lyssarides
Stay Now (ACT)
Pianisten Joel Lyssarides är kanske på väg att bli Sveriges nästa internationella jazzstjärna. Han har tidigare släppt plattorna ”Dreamer” och ”A Better Place” och nu gör han debut hos tyska jazz-bolaget ACT, där många av Sveriges främsta jazzartister redan finns. Han har med sig Niklas Fernqvist på bas och Rasmus Blixt på trummor och de inleder stillsamt och mycket vackert på korta ”As Night Let Down Its Curtain”, med Rasmus vispande på cymbalerna – en komposition som sömlöst glider över i ”Sommarsnö”, som balanserar mellan glädje och den melankoli som finns i öppningsspåret. ”Cloudberry Hill” bjuder på lysande samspel mellan Joel och Niklas i något som påminner mig om såväl Avishai Cohen som Shai Maestro. En liknelse som förstärks ytterligare på titelspåret och framförallt på den intensiva ”Gowns of Dark” där Joel flyger fram över tan-genterna på ett sätt som för tankarna till Esbjörn Svensson.
Joel har en fantastisk känsla för vackra melodier som ofta har en melankoli över sig. Ungefär som stjärnbasisten, och numera skivbolagskollegan, Lars Danielsson ofta visar upp. Det här är njutningsfull pianojazztrio av yppersta kvalitet och Joel är absolut redo för den internationella jazzscenen.
Jazzrausch Bigband
Emergenz (ACT)
Det här tyska storbandet har sedan 2015 haft nattklubben Harry Klein i München som hemmaplan, där de även spelat in sina album. Att en nattklubb och ett jazzband har ett sånt här samarbete är unikt, men inte så konstigt med tanke på orkesterns dansvänliga mix av storbands-jazz, techno, lite klassisk musik och en dos disco. Det här är bandets elfte album på bara sju år och sedan de hamnade hos jazzskivbolaget ACT Music skapade de sig på kort tid ett namn som ett av de allra intressantaste storbanden i Europa.
Kompositören Leonhard Kuhn, som också svarar för elektronik i alla former, omger sig med en blåssektion på 15 musiker samt ytterligare fyra musiker på trummor, bas, gitarr och keyboards samt två sångerskor. Ännu en gång visar Kuhn att han har massor av musik som vill ut, albumet rymmer hela 15 kompositioner – de flesta runt tre minuter men även några som bara är dryga minuten långa. Men trots de korta låtarna finns gott om ut-rymme för improvisation och inte mindre än tio av musikerna visar sig på styva linan med härliga soloprestationer. Ifall jag fått bestämma skulle materialet absolut ha räckt till ett dubbelalbum den här gången, det hade bara varit att tänja ut på de redan utmärkta låtarna. Med ett tungt beat i botten bjuds på modern storbandsjazz gjord för nattklubbarnas dansgolv. Jazzrausch Bigband visar återigen att de är ett av de mest innovativa storbanden just nu.
Franske sopransaxofonisten Emile Parisien fyller jämnt i år, 40, och firar även 10-årsjubileum hos jazzbolaget ACT. Det gör han med en stor turné under året och med albumet ”Louise” i bagaget – en platta han gjort med sin nya sextett där hälften av musikerna är hämtade från USA: trumpetaren Theo Croker, basisten Joe Martin och trummisen Nasheet Waits. Medverkar gör också Parisiens landsman Manu Codjia, gitarr, och den italienske pianisten Roberto Negro – två musiker som i flera olika konstellationer spelat med Parisien tidigare.
Inledande titelspåret är en närmast meditativ historia och ”Louise” refererar till skulptören Louise Bourgeois (1911-2010) berömda jättespindlar. Därefter följer Weather Reports ”Madagascar” där Martin och Waits matar på intensivt medan Negro bjuder på riktigt fina inlägg och solon på sitt piano. Crokers trumpetsolo backas också upp med en drivande basgång och Martin ges även utrymme för ett mäktigt bassolo där Codjia går in och följer i samma spår med gitarren innan Parisien knyter ihop allt. En suverän version av Joe Zawinuls komposition. Det är stundtals mycket lekfullt i den tredelade sviten ”Memento”, med massor av ljud man kanske inte uppfattar vid första genomlyssningen. ”Jojo” är en blinkning till tyske superpianisten Joachim Kühn och Manu Codjias ”Jungle Jig” är en riktig röjarlåt – i stark kontrast till Theo Crokers avslutande ”Prayer 4 Peace”.
Lisbeth Quartett
Release
(Intakt Records)
Altsaxofonisten Charlotte Greve har sedan 2012 New York som bas men är född i Tyskland. Hon har omtalats som en av de mest spännande unga saxofon-isterna i Tyskland, nu har hon hunnit bli 34 och gjort sig ett namn på jazzscenerna i såväl Tyskland som på Brooklyn. Tidigare i år erhöll hon för övrigt Deutscher Jazzpreis Artist of the year. Charlotte Greve ingår i flera olika konstellationer, bland annat altsaxofon-kvartetten Asterids, trion The Choir Invisible och i band som Matt Pavolkas Horns band, Big Heart Machine och Vinnie Sperrazzas Apocryphal. Hon leder också två egna band, Wood River och Lisbeth Quartett som grundades 2009 och belönades med ett Jazz-Echo som årets nykomling för deras andra album ”Constant Travellers”.
”Release” är bandets femte album och Charlotte Greve står bakom samtliga kompositioner utom en, som basisten Marc Muellbauer skrivit. Hon skapar musik som på samma gång är subtil och energisk och resultatet är melodier som bygger stämningar och intensiva känslor. Själv har hon sagt att låtskrivandet går att jämföra med en konstnärs arbete när denne utvecklar detaljer och djup i sina målningar, lager för lager. Manuel Schmiedel målar också landskap med sitt pianospel, Marc Muellbauers basgångar är distinkta och trummisen Moritz Baumgärtner visar upp ett mycket dynamiskt spel. Men det är självklart Charlotte Greves svävande och livfulla saxofon som ligger i fokus.
konsertlokal
BRUKSGÅRDEN
Konserterna på Bruksgården hålls i de flesta fall i Blueskällarn, men ibland nyttjar vi även restaurangen.
Vid alla evenemang på Bruksgården kan mat och dryck beställas när man bokar bord.
Kontaktperson: Åsa Niederbach
070-207 48 88, asa@bruksgarden.net
BRUKSGÅRDEN
vi fixar konferensen eller festen
Vår restaurang kännetecknas av god kvalitet och erbjuder allt från vår specialitet husmanskost till lyxig representation.
Vid affärsluncher finns tillgång till egen matsal. Konferensanläggningen ligger i Bruksgården och består av konferensrum, relaxavdelning med bastu och varm-/kallpöl samt Slottsrum. Konferenspaket komponerar vi efter era önskemål, gärna i kombination med aktiviteter i SportCenter.
KONTAKT
PERDIDO JAZZ & BLUES
Skicka mejl till: Pelle Elfving eller ring Pelle 070 - 603 71 76
Skicka mejl till: Sten Peterson eller ring Sten 070 - 699 67 15
Skicka mejl till: Bo Nilsson eller ring Bosse 073 - 043 37 76
Skicka mejl till: Inger Grundroth eller ring Inger 070 - 207 49 03
Skicka mejl till: Hans Forslund eller ring Hasse 070 - 322 21 47
Skicka mejl till: Gösta Nordin eller ring Gösta 072 - 743 70 01
Skicka mejl till: Martin Eklöf eller ring Martin 070 - 245 05 58
Skicka mejl till: Tobias Helén eller ring Tobias 070 - 353 86 73
Skicka mejl till: Jessica Dahlbäck eller ring Jessica 070 - 327 32 76
BRUKSGÅRDEN
Skicka mejl till: Åsa Niederbach eller ring 070 - 207 48 88
SPONSORER
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
